Dels en Ford -57:a och även en Cheva -39:a. Nu tar vi Forden. När Chevan blev såld uppsöktes diverse bilfirmor för att söka efter billiga inbytesbilar.
Hos Hans Osterman, som hade en filial på söder i korsningen Götgatan/Ölandsgatan, fann jag ett riktigt fynd. En Ford Custom 300 med V8, en -57:a. Bilen var i jättefint skick och var just inkommen.
”Du får den för 1 200 om du tar den som den står”, sa den väldigt förkylde säljaren och snöt sig.
Jättebilligt, kanske berodde det på att vänster bakskärm var helt intryckt från sidan och det stora runda baklyset som skulle ha suttit där lyste med sin frånvaro.
Jag lade handpenning för att hämta bilen nästa dag, vilket jag också gjorde. Det var i mitten av januari 1964 och nu skulle här åkas. Ett gäng kompisar fyllde den från vänster sida sett fina bilen, och det bar av mot Henrys som var tillhåll för raggarbilar.
Redan vid avresan från hemorten började vi frysa och när jag förgäves försökte få igång värmefläkten var det dömt att misslyckas. Motorhuven öppnades och nu kunde konstateras att någon hade snott värmefläkten.
Förmodligen hände det på bilfirmans bakgård efter att jag varit där, kanske av en annan ”spekulant” som bara behövde fläkten. Jag hade ju ”köpt bilen som den står” och ville inte bråka med försäljaren, han var ju sjuk och kanske jag vid ett senare tillfälle ville köpa en bil av honom.
Jag satte in en till salu-annons i Dagens Nyheter: NÅGOT DEFEKT USA FORD 1957 I FINT SKICK SÄLJES BILLIGT. Fortsättning följer.
Mer från Klassiker
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.