En Panda-ägares bekännelser

Jag bedriver själv ett ”Rädda en Panda”-projekt vid sidan av ert. Hade under en längre tid spanat in en Panda som stod parkerad under ett träd i en trädgård längs vägen till min dotters ridskola. När jag väl samlat mod så tog jag kontakt med fastighetsägaren och anmälde mitt intresse för bilen.

Bilen tillhörde hans dotters fästman från Tyskland, han bodde numera i Norge. Bilen hade hamnat i trädgården i samband med reparation efter ett misslyckat stöldförsök i Oslo. När den skulle tas i bruk efter reparationen så hade den vägrat att starta och fick därför stå i skamvrån. I över två år!

Inför första besöket så hade jag hoppats att det skulle vara en 4x4 men så var inte fallet. Det visade sig vara en cabriolet, dessutom med automatlåda! En så kallad ECVT-låda (Electronic Continuously Variable Transmission). Ägaren blev jätteglad för att jag visat intresse och ägarbytet var ett faktum.

Hämtning skedde på midsommarafton 2010. Jag åkte dit med en dunk bensin, startkablar och fyra nya tändstift. Tändstiftbytet kändes jobbigt så det slopades. Fyllde på tio liter färsk bensin, kollade oljenivån, slängde på startkablar och vred på nyckeln.

Vrooom, startade perfekt! I med backen och upp ur gräsmattan efter lite gungande. Bilen servades, tvättades och putsades under sommarsemestern i väntan på registreringsbesiktning.

Jag hann med ett 50-tal mil på sensommaren och bilen står nu garagerad i väntan på vårsolen. Totalt har inte den 50 hästkrafter starka bilen gått mer än 7 500 mil. Det bästa med bilen är att den är så basic och kul att köra. Folk blir glada när de ser bilen. Vissa skrattar men det bjuder jag på.