Peugeot 504: Hittekatten

Ibland hittar man den där hittekatten. Man vill inte ha den, men den flyttar in ändå eftersom man helt enkelt inte kan se den förgås. Och när man väl tagit hand om den skulle man aldrig komma på tanken att mata en orm med den. Hittekatten i det här fallet är en Peugeot 504.

Efter att ha letat ett tag hittade jag en vit 504 1973 i Göteborg, med en intressant historik. Första ägaren beställde den ny i Partille men med leverans till Monaco, där han jobbade.
Han körde den sparsamt tills han blev 95 år, då en vän till familjen tog över och skjutsade farbrorn i 504:an, fortfarande lika sparsamt. Där hittade jag den med 10 000 mil på mätaren och ett enastående skick.

Udda bilar verkar dras till varandra för året efter träffade jag en farbror i Björbo som berättade att det stod en fin 504 i en loge på hans skogsfastighet. Den skulle ut eftersom taket på logen skulle läggas om.

Jag tittade på den och den var verkligen fin, helt rostfri och med till synes 6 000 ärliga mil på mätaren. Dock gillade jag inte färgen och hade inget behov av bilen, så jag avstod från att lägga ett bud.

Ett halvår senare stötte gubben på och undrade om det inte var dags att bjuda. Peugeoten kändes som en hittekatt. Man måste ta hand om den, även fast man faktiskt varken har tid eller plats. Så jag bjöd. Lågt. Och fick den.

Ett nytt batteri, en uppmjukad flottörnål och en polering senare så ser den ut som på bilden. Motorn är tyst och silkeslen, och krämporna som återstår är att bromsen ligger an på ena bakhjulet, och att det behövs ett nytt tändningslås.

I helgen hade vi loppis på logen, och jag ställde dit Peugeoten med en rimlig prislapp. En farbror i lämplig ålder tittade på bilen, hörde av sig på kvällen och dök upp även dagen efter. Affären var i princip klar och hittekatten skulle få ett nytt hem. Sedan utspelade sig följande dialog:

- Har du inga andra hjul till den?
- Det ligger vinterhjul i bakluckan, men däcken är lika gamla som bilen, 1972. Å andra sidan ska du väl knappast ha några vinterdäck till den. Men du kan ju använda fälgarna.
- Jo, jag ville nog ha vinterdäck. Jag tänkte ge bilen till min dotter som behöver en bruksbil året om.
- Va? Du... Jag vill inte sälja bilen till dig längre. Du ska nog åka hem nu.
- Jaså? Jaha. Synd, för det var ju ett bra pris.
- Hej.

Vinterkörning i salt och äckel? Med en av få kvarvarande rostfria 504:or? Det är ju som att ringa på en annons om kattungar och säga att man ska mata ormen med dem. Nej, hittekatten blir nog kvar här ett tag till.

När jag skulle köpa min vita 504 i Göteborg var jag tvungen att fika hemma hos familjen för att de skulle känna av om jag var rätt köpare till bilen. Ungefär som att en seriös kattuppfödare inte släpper iväg sina kissar till okända familjer utan gärna gör studiebesök hemma först. Så får det bli, om hittekatten blir till salu i framtiden.