Tjeckiska Aero Minor som byggdes av Jawa efter kriget blev ingen större framgång bara runt 14000 byggdes åren 1946-51, av dom var ganska få av kombivarianten
Moskvitch 400-serie byggde rakt av på Opel Kadetts förkrigsmodell, när man tågade hem efter kriget fick man med sig i stort sett hela Opelfabriken. Den gamla kadetten hölls det då liv i bakom järnridån ända fram till 1956, och byggdes även som stationsvagn vilket aldrig Kadetten hade funnits som.
Likaså kom även DKW F8 att byggas på övertid i det nya Östtyskland, licenser och rättighter struntade man friskt i och även här gjordes en helt egen kombiversion av F8:n, med påbyggnad av stående träribbor och pegamoidtak, denna är från 1951 och påbyggnaden gjordes av Hornig.
Ett egendomligt projekt från IFA som det är väldigt lite känt om. För att matcha Volkswagens framgång med typ 2 bussen på andra sidan muren, så byggdes en slags kopia på densamma. Ett litet antal skall ha byggts 1951, karossen troligtvis till stora delar av trä och det hela ser rätt mediokert ut. Först 1961 kom Östtysklands "egna" Barkas ut och fyllde behovet av små skåpbilar.
Större delen av BMW hamnade också på fel sida järnridån, och där fortsatte man i skymundan att bygga BMW:S förkrigsmodeller, efter ett tag ändrade man namnet till EMW och man uppdaterade den gamla 327-modellen med lite karossändringar och kallade den EMW 340. Här fanns dels en vanlig stationsvagn som var menad för mer praktiska tjänster som nedan.
Och även ett slags panelskåpvagn, med träpåbyggnad liknande den på IFA F8
AWZ Zwickau P50 var en kortlivad model som var en slags felande länk mellan IFA F8 som den efterträdde 1955, och den betydligt mer välkända Trabanten som kom i produktion 1957, Zwickau-bilarna byggdes bara 1955-58 och en kombimodell fanns bara som prototyp.
Sachsenring P240 var DDR-elitens prestigebil, 1382 stycken skall ha byggts totalt 1956-59. Av dom var ett litet antal specialbeställda som stationsvagnar för östtyska statstelevisionen.
Pionier från Polen, 1953, inga data kända.
Tatra T201 hette denna specialversion av Tatraplan 600, specialbyggd för ambulansbruk 1949.
Moskvitch 411 var en stöddig kombi med permanent fyrhjusdrift, nånting som behövdes på det illa eftersatta ryska vägnätet, denna är från 1959 och är dessutom en varuvagn med igenlagda rutor och bakdörrar
KMZ i Kiev är mest kända för sina Dnepr-motorcyklar, men byggde ett litet antal nyttofordon med motorcykelmotorn som bas, KMZ-4 var en skåpbilsprototyp från 1961
Wartburg byggde en käck variant på sin 311 stationsvagn som i detta lyxiga utförande hette Tourist, och gick även en del på export. 311 modellen byggdes 1956-65.
Skodas 1000MB serie föregicks av en hel del prototyper, däribland 990 stationsvagn som byggdes på prov 1963.
GAZ M13 "Chaika" var en populär vagn i Kreml, så populär bland politrukerna att den hölls i produktion från 1959 ända till 1981. På sextiotalet specialbeställdes en del av dessa som stationsvagnar, Chaikas togs till RAF i Riga som stod för ombyggnaden.
Hamnat fel? nej det rör sig om en licensbyggd Citroen AMI från Tomos i Jugoslavien, man byggdes även GS och Dyane på licens en liten bit in på 80-talet. Tomos ligger i dagens Slovenien och bygger i huvudsak lätta scootraroch motorcyklar.
Polens stora lilla bil, Polski-Fiat 126p gjordes aldrig som stationsvagn utom denna enda prototyp 1975, det redan lilla formatet med motorn baktill gjorde nog lastutrymmet väldigt snålt.
Izh i Izhevsk är den fabrik som tillverkar Kalashnikovs, men även personbilar och motorcyklar. Man byggde Moskvitch på licens och i varianter som Moskvitch själva inte gjorde som den egendomliga 2125 som var en slags halvkombi baserad på Moskvitch 412
Denna klumpiga kombi från AZLK, alltså Moskvitch, visades på mässa 1988 men verkar aldrig kommit i produktion.
Vid sidan av ett par Lada och Kia modeller på licens gjorde Izh även den egna Fabula som fanns i lite olika varianter, däribland en fyrhjulsdriven stationsvagn, baserad på Lada 112. Produktionstakten är dock ganska låg hos Izh.