Jag lägger en etsgrund och skarvarna i bakluckan fogas.
Jag är noggrann med maskering, färgdimma har en förmåga att leta sig in överallt.
Bilen är väldigt bulig... Det krävs flera omgångar finspackling, slipning och kontrollfärg i blankt svart. En del av värre toppar, gamla svetsskarvar och sånt, tas ned försiktigt med slipstift.
Nederdel och skärmkanter har varit lackade i nån slags knottrig primer, påminner om body men är något annat, för att dölja allt sånt här. Nu ska bilen bli mörk och blank, då ställs högre krav.
Efter många timmars planslipning blåser jag på en slipgrund. Standox svarta valdes då bilen ska bli mörk.
Okej dags att... Fortsätta slipa!
Bakdelen avslöjade mycket bulor och lagningar, här får läggas mycket jobb för få det bra igen, och en extra vända slipgrund på det sen.
Äntligen dags för den roligare delen, att blanda topplack.
Det är svårt få bra bilder med mobilkamera i färgdimman, men visst är Damson Red #17 rätt snygg va?
Det är en helt annan bil som står där när jag öppnar garageporten nästa gång. Med bakljus, emblem och lister återmonterade börjar det bli riktigt kul!
Men jag tänker lackera invändigt också. Innertak och solskydd är rejält solkiga, men det finns hjälp för det med.
SEM har en serie bra primers och färger för plast, vinyl och klädslar. Jag använde dem med fint resultat på min Triumph Estate, nu blir det samma behandling på Grisbil 2.0.