Bild
Nästa artikel

vrom2014

26 augusti 2014

Några äldre Volvo på plats , PV60

En TR704 från 1937.

Och äldst, Tomas Söderbergs vackra och speciella PV655 med kaross från Norrmalms, 1933

och en klassiker som var en gång så vanlig som taxi, skolskjuts, bårbil, allt möjligt. Det fanns också en ltie mer ombonad direktionsvagn, då under namnet "Disponent"
Multi Purpose Vehicle säger vi idag, men då kallade man den rätt å slätt Droskan.

PV Specialare. Denna 444:a sticker ut från mängden i sin strålande gröna pastellfärg. Och det är en originalkulör, fast bara 20 bilar lackades i denna innan Volvo ansåg att den var för färgglad, maroonrött var tillräckligt vågat och det fick räcka.

Strålande blåmetallic 1800E vid vattnet

Customklassiker, Vallåkragänget stylade två Volvo 780 i tidsenlig åttiotalsanda när dom var nya, detta är den ena av dom.

Duett som helskåp såg vi inte så ofta i Sverige. Istället var dessa vanligare i våra grannländer på grund av skatteregler, så kallade varevogner. Läcker glassleveransbil från Drammen Is besökte VROM.

Men detta Duettskåp är däremot sålt ny i Svierge.

PV-klubben fanns givetvis på plsta

I tävlingshörnan hittar vi legendaren som kört både SAAB och Volvo i rallyskogarna, Carl-Magnus Skogh.

Amazonklubbens beiga sektion på plats.

flera Färgglada 1800ES fanns på plats, knallgult från Norge

1800S från Finland

På marknadsdelen fyndades det allehanda ting, Verktygsboden var på plats

Och Terräng-Axel hade grävt i sina gömmor efter äldre Volvodelar.

Om man är i akut behov över en instruktionsbok för en UAZ 469 på franska, så har Terräng-Axel den såklart.

Och i Klassikers stånd får Fredrik en lektion i ny teknik.

Presentation av Volvomodeller och klubbar skedde hela dagen. Här pratar konfrenciern Kenneth Tonef med Håkan Gedda om det Håkan är allvetande på, Volvo 480ES.

Volvo140 har en given plats hos Volvoiters hjärtan, inte bara i Sverige, bilen till höger kommer ända från Ungern.

Och den här har körts rfån Luxemburg.

Gnistrande röd, vita däcksidor och välpolerade snobbringar, så här blanka minns man dom sällan från vardagstrafien.

Och så tittar vi på födelsadagsbarnet Volvo 240. Museet hade själv tagit ut den sista tillverkade 240 sedanen som står här längst till vänster

1977 års jubileumsbil, räknade till hela fyra stycken av denna specialmodell på plats.

Fredriks fina 240 drog många nyfikna blickar till sig.

Det blir allt vanligare att leta efter dröm-240:n utomlands, denna Turbo är importerad från USA.

En mycket ovanlig 242 från Kanada. 1980 gjorde man där en serie på drygt 200 stycken 242GT i svart istället för den vanliga silvermetallic med stripes. 242GT slutade säljas i Sverige tidigt 1980 men utomlands fortsatte man fram till början av 1982 med den.

264GLT

Top Executive, 264TE var en dyr pampig vagn byggd i ganska få exemplar. Man uppskattar att 335 stycken av dessa byggdes. Köparen var antingen en prominent direktör eller östtysk toppolitiker, för nästan hälften av alla 264TE såldes till andra sidan berlinmuren.

262C the italian job, byggdes liksom 264TE hos Bertone.

Några år efter 262C återupprättades kontakterna med Italien och 780 coupén blev till.

740 med den tuffare USA-fronten

Och hur ofta har ni egentligen sett en 760GLE kombi? En dyr bil på sin tid och de flesta gick på export.

Hollandsvolvos var det glest med på VROM i år, en fin överlevande 360 får representera hela 300-serien.

Och ett gäng 480ES fanns på plats, denna på salutorget.

Med tidens gång flyttas parametrarna fram för vad som bedöms vara klassisk bil. Dags att leta fräscha 850 redan nu för om några år kan det vara för sent.

"T-Gul" är en eftertraktad modell idag, den slog igenom stort inte minst på grund av sin uppseendeväckande färg. Prestanda var inte riktigt i klass med BMW M5 eller AMG-Mercdes som man gärne ville aspirera på men det var en Volvo som skiljde sig från mängden.

240 med gedigen tävlingshistorik. Kördes av Bror Danielsson i Svenska rallyt 1984. Sen hamnde den i Skottland och segrade i Skotska mästerskapen. Nu är bilen tillbaks i Sverige och fortfarande "race-ready"

En annan rallykämpe, segraren i det tuffa Paris-Dakar 1983. Teamet hette John Granäng, Sture Bernhadsson och Hasse Henriksson som körde C303:an till seger i lätta lastbilsklassen