Enligt Volvo hade 140-serien ändrats på mer än 1 000 punkter till årsmodell 1973. Flera av ändringarna skulle leva kvar även på 240-serien i flera år. Bakstammen passar mellan modellserierna men med en liten skillnad. Hålen för emblemen med piggar ändrades så att de satt längre ut på 240.
– När de bytte bakstammen på den här på 1990-talet så var plåtdelen egentligen till 240, säger Peter Brobäck. Det syntes på att emblemen satt på fel ställe när jag köpte den. Jag har borrat upp två små nya hål och lagt igen två andra för att få emblemen på rätt ställe.
Under år 1972 fick Sverige ett helt nytt system för registreringsskyltar. I press- och broschyrbilder för 140-serien syntes de nya skyltarna. De gamla länsbokstavsskyltarna försvann och Volvo hade lagt beslag på några av de nya numren. Samma registreringsnummer kunde dyka upp på flera olika bilar i samma broschyr. Framför allt var det MLB 802 och ROX 132 som användes. De nya registreringsskyltarna bidrog kanske också till känslan av att årsmodell 1973 var något helt nytt.
Den som ville köpa en Volvo 142 1973 kunde välja basmodellen med B20A-motor på 82 hk, mer populär var De Luxe som både gick att få med B20A eller B20B med dubbla förgasare och 100 hk. Toppmodellen Grand Luxe med insprutningsmotorn B20E hade 124 hk. Ett par modellversioner var nya i Sverige. Grand Luxe fanns även som fyrdörrars 144 GL och herrgårdsvagnen 145 såldes med insprutningsmotor och texten ”Fuel Injection” på bakluckan.
Kanske hjälpte de stora uppdateringarna försäljningen, för årsmodell 1973 blev den mest sålda av 140-serien. Totalt tillverkades 214 770 exemplar och i Sverige såldes 31 187 stycken 142. Volvo 144 var fortfarande betydligt ovanligare, 12 631 bilar såldes, herrgårdsvagnen 145 var faktiskt mer populär: 13 774 exemplar såldes i Sverige. Men 1973 års modell var inte bara omtyckt som ny, när den blev lagom billig att bli ungdomsbil så var det årsmodellen man skulle ha. Den uppfattades som modern och många uppskattade instrumentpanelen. Och så var det ju sista årsmodellen innan de stora parkbänksstötfångarna kom.
– Min första bil var en Californiavit 144 -73 som min farfar gav till mig, säger Peter Brobäck. Jag körde den i fyra år och mina kompisar som mest hade skrotiga Bubblor ville gärna åka med mig för jag hade ju en fyrdörrarsbil. Vi kallade den Fjorton-fyran på lite skånskt sätt.
Volvointresset fick Peter från sin pappa och idag är han ordförande i Svenska Volvo 140-klubben. Den solgula 142:an är inte den enda 140-seriebilen i Peters samling. Han har bland annat en 145 -73 som är under renovering, en högerstyrd -68:a, en USA-importerad 144:a och en -74:a med servostyrning – ovanligt. Trots alla bilar så har det ändå blivit flera tusen mil med den här 142:an sedan Peter köpte den 2016.
– Jag har varit på västkusten och till Danmark och Tyskland. Den är pålitlig och bekväm.
Det enda Peter Brobäck gjort med bilen förutom service är att låta renovera generatorn och så har han låtit elförzinka en rad detaljer under motorhuven hos företaget Färjhstarka.
Volvo nådde flera höjdpunkter 1973. Försäljningen i Sverige var urstark och ändå gick USA om och blev den största enskilda marknaden för Volvo. Det här var också året då Volvo 140 nummer 1 000 000 tillverkades. För första gången hade Volvo tillverkat en modellserie i mer än en miljon exemplar – det var ju toppen!