Den som tror att jag hann blanka upp golvet i går kväll, räck upp en hand. Nej just det. Däremot blev jag sittande två timmar med att tvätta bort limrester från nylonmattan. Sedan var det tvättning av kaross samt allmän städning av vardagsrum/bibliotek/kök och förarplats. Det är alltid skönt att ge sig iväg i en ren bil. Mina storslagna planer på att tillverka en plåt över avgasröret utmynnade i intet. Det får bli lite roadside pyssel – för mina pysselsugna vänner. Efter att ha tokmeckat med 92:an är jag övertygad om att Anders och Niclas redan framåt söndag eftermiddag kommer känna sig lite rastlösa. Vi far till Ystad om några timmar. I Jönköping sluter Klassikers medarbetare Stefan Wulff upp, han kommer under veckan cirkla runt karavanen likt en rastlös satellit i en flång ny Mercedes kombi som vi generöst har fått låna av Mercedes i Sverige. Stefans uppdrag blir att göra reportage för tidningen om bilar och hojar vi träffar längs vägen. Ett roligt och effektivt sätt att samla lite i ladorna inför vintern. Vill du visa upp ditt åkdon får du gärna tipsa oss. Passar det i tid, rum och framför allt i tidningen gör Stefan gärna ett reportage. Och vi vill självklart provköra, bara så du vet. Själva packandet av Klassikers husbil är en delikat process. Det gäller att tänka på vikten. alla kilon ska divideras med 65, antalet hästar i den 1,7 liter stora motorn. Med en hel hög av Klassiker-tidningar samt Klassiker-guiden (ja, vi kommer att sälja, till kompispriser) gällde det att lätta i någon annan ände. Detta kan komma som en chock för er – men Saabtallrikarna i benporslin får stanna hemma. Ledsamt men nödvändigt. Tipsen strömmar in – härligt! Ikväll sorterar vi dem och håller stormöte i den rymligaste av husbilarna (fast det är jag som bestämmer egentligen...) och redan nu lockar ett äkta beachparty med folkabussklubben. Sen var det ett gäng som gillar Saab och ... Vi tar ful- och tråkvägen ner till Skåne. Vinka om du ser oss!

Ingen rem har dykt upp trots förslag och telefonsamtal. 92:an rullar på men blir mer och mer trögstartad. Kombinationen söndag/2010/Saab 92 ökar inte direkt oddsen. Vi kan få en skickad från Sandviken, men vart? Saab 92h poste restante? Vi får jonglera lite med batterierna (vi har sammanlagt fyra stycken) under dagen. En maskinfirma eller liknande bör vi kunna lokalisera under morgondagen. Ett stopp på Kyrkö Mosse utanför Ryd fick det också bli. Sällsam plats, med bilar långsamt på väg ner i marken. Vi hittade åtminstone två Goliath-bussar som är nog det som bäst motsvarar husbilarna ute på parkeringen i knasighet. Föreningsmedlemmarna hummade väldigt intensivt kring en som möjligen, möjligen vid något tillfälle använts som husbil. Åtminstone var det vad man ville se bland rostflagorna. Nästa stopp är Småland Bil-, Musik & Leksaksmuseum i Rydaholm. Här du vägarna förbi – kom och morsa på oss och spana in vagnarna. Har du rem till en Saab 92 får du väldigt gärna ta med den...

Med ett graverande fult innerhandtag på 92:an fanns det fog för loppis. Vi har åkt förbi tusentals, men ett missar man bara inte. Vadstena Antik och Kuriosa. Problemet var bara att vi först bara var tvungna att runda Omberg, för den ringlande vägens skull. Jag krävde dessutom att få köra 92:an. Det är bara att konstatera att väghållning faktiskt är överlägsen 95:an. Rena sportstugan. Milen ner till Borghamn var att jämföra med en Aston Martin nerför Col de Turini. Bad i Borghamn är ett måste. Den gamla utskeppningshamnen är magnifik. Inte undra på att vi blev sena till antikhandeln i Vadstenas utkant, men föreståndaren Jonas kom gärna och öppnade enkom för oss. Sortimentet är olika varje gång och inriktningen på lite sommarlätta möbler 1920, -30 och 40-tal är svårt frestande. Trädgårdsmöblerna ska vi bara inte tala om. Det blev några fönsterbräden i Perstorp-laminat med nära nog identiskt mönster med 95:ans golv. Kan komma till användning. Jag tänker takkonsol med en uppsättning rallymätare. Här är mer info om Östergötlands bästa antik och loppis: http://www.vadstenaantik.com/

Östgötaslätten består av en massa slätt och en del vägkorsningar. Sett från zeppelinare är det som ett rutnät och i de flesta av dessa korsningar har byar växt upp, förtjusande byar, med de servicefunktioner som en gång krävdes, post, butik, bageri. Idag är det inte lika mycket surr. Vädersta bibliotek har slagit igen sedan vi var här förra gången men – tack och lov – är det trevliga Vädersta centralkonditori öppet. Det har legat här sedan 1914 och idag är det mor och dotter Helen Schwenke och Jessica Schwenke som står för ruljansen. Om hembakt kavring kan vara ett adekvat mått på verksamhetens livskraft får centralkonditoriet högsta betyg. Här är den till och med rund! Mazarinerna är hyperfrestare, men vi landar med en toppsmörgås och avnjuter den i en korsväg där en och annan skryttraktor råmar förbi, en rostig pickup, en tröska. Det känns precis så centralt det faktiskt är.

Garagebesök är en underskattad form av umgänge. Man kan skippa rundsnacket och komma direkt in på väsentligheter. Precis så blir det hemma hos Torbjörn Dahlström i Lindesberg när han guidar oss mellan en mängd garage och vitrinskåp. Inriktningen är glasklar: Opel och Buick. Plus en omgång hälsosamma utvikningar. En kittfärgad Buick Electra 225 1963 slumrar tungt i det första dubbelgaraget. Den ser ändå flygfärdig ut, beredd. Vi vet inte hur det går till, men plötsligt kommer Anders Johannesson gående med en reklamvepa i papp "från tiden" som det brukar heta. Vi kan ha svurit på att den satt på Torbjörns garagevägg bara några minuter tidigare... Anders är Chevroletman, eller "Skev" som han säger. Torsten Johannesson – husbilarna skapare – körde Chevrolet -57, en svart fyrdörrars som köptes ny i Stockholms frihamn. Just den bilen har Anders kvar. Här slängs inget i onödan.

Nu har vi åkt 1012 km och igår noterade vi toppfartsbästa för gamlingen, håll i er nu (för det var precis det som Niclas fick göra bakom ratten): 90,8 km/h! Ni läste rätt: 90,8 km/h. – Kastbyarna gjorde att han bytte riktning hela tiden, är Niclas Söderbergs kommentar till denna extraordinära händelse. Körtiden är 29 timmar och 33 minuter. Det är hög tid för service. Just i detta nu har Anders Johannesson förvunnit in i den smörgul/blå/röda och ryckt ut ratt och öppnat upp förarkokongen. 0,9 liter växellådsolja slank ner som inget. Bosse bjuder på frukost och ordnade specialvisning på lagret av tändsticktavlor, vilket INTE är till att jag säger följande: Kom och se Bosse Bymans museum! Det är en upplevelse. I tre små hus har han samlat ihop de mest märkvärdiga saker. Gårdagens obegripliga vardagligheter, från portabla bastuaggregat till mobiltelefoner som gav träningsvärk i axlarna. Allt är mycket fint ordnat och inspirerande upplagt. Man kan gå i dagar och detaljtitta. Eller så smyger man igenom och tar in atmosfären. Till och med entréavgiften är gammaldags: 20 spänn! Mest prylar för pengarna i hela Sverige. Garanterat. Och vilka prylar! Till frukost blir det karta. Och nya djärva resplaner. Du kommer i kontakt med oss genom sverigeresan@gmail.com eller 08-736 1246.