Den finns alltid där även om vi kanske inte erkänner det för oss själva – sneglingen mot vad grannen har.
Det är en sen kväll i september 1984 på en villagata någonstans i Sverige. Eftersom du kommit överens med din sambo om att inte röka inomhus längre går du ut för att ta en cigarett efter att ha sett tv-filmen ”Pengarna gör mannen” med Pierre och Carl-Gustaf Lindstedt. Det är då du ser vad som står på grannarnas uppfart: En alldeles ny bil!

Den första diskreta sneglingen övergår snart i en mer noggrann granskning och eftersom du gillar bilar så kan du av modellbeteckningen utläsa att den har sexcylindrig motor och genom kupéns stora glasytor ser du dessutom att den har automatlåda – precis som din bil. Tyst för dig själv tänker du: ”Har de köpt en sån?”. Själv skulle du aldrig kunna tänka dig det! Eller?

Både BMW 520i och Ford Granada 2.8 Injection var i grunden 1970-talskonstruktioner. Den första generationen 5-serie, E12, kom 1972 och E28-generationen var en kraftig uppdatering när den lanserades 1981. Lättast var kanske att se skillnaderna i karossen bakifrån och när man lyfte på motorhuven så öppnade den nu bakåt och inte framåt! Inredningen var ny med större och bekvämare stolar och en instrumentpanel mer vinklad mot föraren. Importören Förenade Bil förklarade skillnaderna mellan 5-seriemodellerna så här: ”För den som inte anser sig behöva styrkan hos en 528i, finns den fyrcylindriga 518i och den 6-­cylindriga 2-litersmodellen 520i. Bilar som trots sitt konkurrenskraftiga prisläge erbjuder en körglädje och körkultur som placerar dem skyhögt över de vanliga standardbilarna”.

Precis som 5-serien kom den första generationen av Ford Granada 1972. Till 1978 års modell var det dags för en större karossförändring. De lite bulliga formerna försvann till förmån för slankare och kantigare drag, men chassit var i princip oförändrat. Nytt motoralternativ i Sverige det året var V6:an på 2,8 liter.

Modellpaletten med 2,8-litersmotorn hette från och med 1982 års modell L, GL, Injection och Ghia. Den sistnämnda var mest exklusiv men Injection klart färgstarkast. ”För dig som lägger tonvikt på prestanda och köregenskaper” skrev Ford i broschyren. På utsidan syntes de originalmonterade extraljusen och dekorstripen längs karossidorna. Både fram och bak fanns moderiktiga gummispoilers, fram var dess­utom texten 2.8i inpräntad i gummit. De vitglimrande aluminiumfälgarna var försedda med exklusiva TRX-däck från Michelin.

Trots det sportiga intrycket var automatlåda standard. På de sista årsmodellerna blev också Recaro­stolar standard, långt innan ”brand in brand” blev ett begrepp. Varvräknare, taklucka och digitalur med datum och tidtagning ingick också i utrustningen. Det gick att beställa Granadan med manuell låda och priset blev då 850 kr lägre. När Teknikens Värld testade den då nya 2.8 Injection hösten 1981 var omdömet: ”Med automatlåda är den snäll, behaglig och lite trött, motorn saknar råstyrka. Manuellt växlad blir vagnen en tiger med aktningsvärt bett”.

Pedro Molinas första bil var en Ford Granada och på den vägen har det fortsatt. Han har renoverat flera exemplar av den första generationen och ägt ännu fler.

– Det här är den första Mk2 som jag har hel­renoverat, säger Pedro. Jag började hösten 2017 med rostlagning av bland annat skärmkanter, trösklar, golv, domkraftsfästen och sandplåtar.

Drivlinan i form av motor och växellåda behövde inte så mycket uppmärksamhet. Bara klädseln på förarstolen behövde fixas vilket Alfa Bil & Båt­sadelmakeri ordnade. Några detaljer som bakljus kunde Pedro köpa nya från den tyska specialisten Motomobil. Stripes och emblemet på bakstammen har en Fordkompis till Pedro reproducerat.

Fälgarna har Pedro renoverat med nya centrumkåpor. Att hitta rätt vitglimrande kulör till fälgarna var inte lätt men det blev till slut en Fiatfärg. De dyra TRX-däcken med millimetermått istället för tum som krävs till dem lyckades Pedro hitta hos en internetdäckhandlare. Han slog till en sen natt när däcken plötsligt och tillfälligt dippade i pris. Den digra utrustningslistan fyllde Pedro på ytterligare genom att eftermontera luftkonditionering och elfönsterhissar, vilket inte var standard. Våren 2022 blev renoveringen helt färdig och Pedro har bland annat tagit sin nyrenoverade Granada till en stor Fordträff i södra Norge.

Om du hösten 1984 skulle köpa en ny bil så fick du Granada 2.8 Injection för 105 105 kronor. Om du istället valde en BMW 520i med tillvalet automatlåda så kostade den 106 350 kr. Den som valde BMW 520i fick i grundutförande en avskalad modell snäppet ovanför basversionen 518. De snygga lättmetallfälgarna på Michael Wallins bil var extrautrustning, som standard hade den stålfälgar med navkapslar. I den lättlästa och tydliga instrumenteringen ingick inte ens varvräknare, istället fanns en stor analog klocka. När Teknikens Värld testade BMW 520i 1984 konstaterade man att BMW tog bra betalt för sådan utrustning som i japanska bilar fanns som standard: ”Men goda vägegenskaper ingår dock i priset, även om dagens BMW-vagnar inte är bättre på vägen än många andra bilar. BMW hör fortfarande till dem som är roligast att köra”.

Michael Wallin hade tidigare en Ford Cortina som entusiastbil, men han ville ha en mer användbar klassiker.

– Jag köpte BMW:n i höstas och är den fjärde ägaren, säger Michael. Förre ägaren hade den i tio år och han lät också lackera om den i originalkulören. Jag har haft andra BMW tidigare och jag sökte egentligen efter en 528i eller en 535 men de var antingen för risiga eller för dyra.

Kanske är det just att Michaels bil är en 520i med automat som räddat den och gjort att den till synes lett ett skötsamt liv med 21 000 mil på mätaren.

Att försöka fånga vad som gör ett prestigefyllt bilmärke är förstås mer än utrustning eller vägegenskaper. Det kan också vara hur bilarna användes eller vilka kaross­varianter de fanns i. En nyhet både på BMW 5-serie och för Ford var dieselversioner. BMW:s dieselmotor kom till årsmodell 1984 och var utvecklad ur den raka sex­cylindriga bensinmotorn. Till en början fanns 524 enbart som turbodiesel, senare kom en version utan turbo.

Granada med dieselmotor lanserades i början av 1978. De tre olika stora dieselmotorerna kom från Peugeot. Med dem och andra modeller ville Ford gärna kapa åt sig en del av taximarknaden i Sverige. Man gav ut taxibroschyrer där det lyftes fram att Ford hade ”rätt inställning” till yrkestrafik, vilket betydde att man förstod vikten av att taxibilar fick komma in i verkstaden så snabbt som möjligt. Förenade Bil hade inte samma affärsidé, taxiägare var ingen prioriterad kundgrupp. När man köpte en BMW var det kanske en del av märkets prestige – det var ingen taxibil man hade.

Medan Ford Granada Mk2 fanns som tvådörrars sedan, fyrdörrars sedan och kombi så var valet lättare för BMW-köparen: En E28 fanns enbart som fyrdörrars sedan. För en del BMW-ägare var det nog inte en brist utan en fördel. Först med efterföljaren E34 lanserad 1987 kom 5-serien som kombi.

Två automatväxlade sexcylindriga sedaner med individuell hjulupphängning, hur lika eller olika är de att köra? Det första intrycket av Granadan blir den imiterade träpanelen som inte heller 1984 var någon status­höjare. Men det är ombonat med tyg på dörrsidorna och en mängd knappar och mätare. Recarostolen är hård men rättvis mot ryggen – likt en tysk hotellsäng. Jag får snabbt ett sportigt och piggt intryck av bilen, efter en stund inser jag att det delvis beror av hur bra jag sitter i förarstolen. Den 151 hk starka stötstångsmotorn ska på pappret klara 0-100 på 12,4 sekunder med automatlåda. Det känns som att chassit hänger med även när vägen blir krokig, men det har god hjälp av de effektiva TRX-däcken. Intrycket av en riktig förarbil förstärks av att det invid veven till takluckan finns en hel rad med diagnoslampor. Mindre modernt även på 1980-talet var den långa spaken till växelväljaren och att automat­lådan var trestegad.

I BMW:n är kupén mer avskalad, här är det plast i grönt och svart som gäller på dörrsidor och instrumentpanelen. Det finns inte så många knappar och mätare att hålla reda på men de som finns är tydliga och väl samlade. Trots styrservon är ratten ganska stor och styrningen känns precis. Accelerationen kommer som en lugn och stadig kraft som den fyrstegade automatlådan fördelar. Den sexcylindriga motorn är bara på två liter och ger 125 hk. Accelerationen 0-100 km/h ska gå på 14 sekunder för en 520i med automatlåda. Jag kommer på mig själv med att köra mjukt, det är som att bilen bjuder in till det. Jag bara anar att chassit klarar mycket mer.

Så vilken bil vann egentligen kampen om mellancheferna på villagatorna 1984? Tja, Ford var en av Sveriges vanligaste bilar och så även Granada men det var inte toppmodellen som sålde bäst. BMW ökade stegvis sin försäljning men var ändå fortfarande ett uddamärke bara i början av sin resa uppåt i statistiken.